krusbär
varje dag är stan likadan
idag har det känns som måndag
en sådan sång i min strupe
och tulpanerna låter illa
plastigt och lögnaktiga
jag vet att de är elaka
det växer något på fälten utanför
med söt smak av framtiden
det är något som aldrig försvinner
längtar efter häng i trädgårdsföreningen
öl på nationernas och vidare till lorient
båt o wakeboeard med gamla vänner
göteborg med två fina vänner
ränderna går aldrig ur tror jag
stanna på min kropp och lev
vackra ränder
men trumpeterna tystnar när jag tänker
längre bort än så
även fast det samtidigt känns bra
eller ibland vet jag inte
jag är klyven mitt itu
och letar bitar just nu
en ny
kavat tös
som låter ting hända
vi fanns
...
äpplet faller tungt som sten
Kommentarer
Trackback