vakna om natten o finna folk

ångest
över allt ikväll
storstad
småstad
tillvaro
det nya
det okända

tuggar popcorn åt min mage
och slickar på sår
nostalgi
taktkänsla sökes
det som var så fint ibland
det var fel
hur kunde det gå så fel?

blir intye klok på mig själv
är inte detta jag tjatat om
längtat till trånat efter?
mina förväntningar
ibland bara luft till slut
måste andas

måste sluta tro
att det är folk i rummet
om natten
så jag kan sova

i natt banne mig!

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress:

URL:

Kommentar:

Trackback