molnande svaghet


besvikelse
det svider
en månad
är för tidigt

naiv och dum
hoppats
nu är allt över
har så mycket kärlek att ge

lämna linköping ifred snälla
mitt hem
min frid
min kärlek

önskar bara att fina ville ha den
tiden går fort
men ändå så sakta
är långt ifrån redo
vill vara min egen
men samtidigt
slippa ensamheten

låg bland maskroser idag
lyssnade och kände
brännässlor
även de svider
promenerade min kavata väg
där jag blir stark igen





...
everybody is scared of this place
the little house on memory lane

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress:

URL:

Kommentar:

Trackback