vemod

och avsked

långt borta
högt upp
till skymningslandet
for de iväg idag
jag försöker andas i tomrummet
som blev över
men finner saknad
och luften blir tung
oändligt med kramar
känns som
något är över
väntar bara på början igen
(hur länge får jag vänta?)

rullar äpplen under bilar
tumla runt i händer
trygghet vakna upp
för att bära allt åt alla
nervositeten bor i min kropp
fötterna vandrar åt olika håll
i mitten står man
beslut o vemod
en fot på var sida

ramla runt i snö
som bomull


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress:

URL:

Kommentar:

Trackback