EN DROPPE NÄRING

you dont need to save me
im what i am

liksom gnistor i tusental
framgår likadana ur en flammande eld,
så, min vän, uppstår skilda väsen
ur det oföränderliga, och vänder åter dit.
ty gudomligt är det formlösa väsendet:
han är utanför och innanför, ofödd,
utan ande, utan tanke, strålande,
högre än det högsta oförgörbara.
ur honom föds anden,
tanken och alla sinnen,
rymden luften, elden, vattnet,
jorden som uppbär allt.
elden är hans huvud, sol och måne hans ögon,
riktningarna hans öron, den uppenbarade Veda
hans tal,
luften hans ande, världsalltet hans hjärta;
från hans fötter kommer jorden.
han är alla varelsers inre själv.

mundaka-upanisaden

idag blåste det över tjugo meteri sekunden
jag fick åka ned
drick kaffe i små bodar
snacka annan skit
och gå hem
eller hit till biblioteket
för att skriva klart arbete
på höga höjder

och du
attans att få svar
det var fint det
skit också

du fria fågel
håll dig borta
från deras vassa nät